Maria Montessori
(1870-1952)

Maria Montessori var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda och socialt missgynnade barn. Hon blev snart övertygad om att barnens problem var av pedagogisk snarare än medicinsk art och att deras tillstånd kunde förbättras med intellektuell stimulans. Hon utvecklade successivt pedagogiska metoder för att hjälpa barnen, och lyckades över förväntan.

Barnens intellektuella och känslomässiga utveckling var häpnadsväckande. Hon frågade sig då, om inte hennes idéer också skulle kunna fungera lika väl på helt friska barn. Pedagogiken bygger på noggranna observationer av barns utveckling. Arbetsmetoderna växte fram som ett svar på barnens egna behov och intressen.

Pedagogiken grundar sig också på en klar uppfattning om målet för uppfostran. Och en filosofi om alla individers betydelse och alltings samband på jorden.

• Montessoriförskolan - miljön
• Materialet
• Pedagogiken
• Föräldrarna har en viktig roll

Frihet att välja

Maria Montessori upptäckte att:

• inlärning, som knyter an till ett barns eget utvecklingsstadium går lättare.
• barnets spontana lust för arbete bäst tas tillvara genom att låta dess eget intresse vara motiv nog för att söka kunskap.
• barn har en avundsvärd förmåga att koncentrera sig på en intressant uppgift.
• barn som vill lära något nytt, upprepar en övning om och om igen.

Med sina kunskaper och insikter om människans tidiga mognadsprocess, skapade montessori förutsättningar för barn att utvecklas till harmoniska och självständiga vuxna. Frihet att välja aktivitet och möjlighet att arbeta ostört i egen takt blev två av de viktigaste förutsättningarna. När barn med liv och lust får ägna sig åt just det ämne, som för tillfället intresserar mest, blir också disciplinproblemen små. Och när barn får arbeta i egen takt minskar risken för konkurrens och tävlingsmentalitet.

Montessoriförskolan - en spännande och stimulerande miljö

Kommer du på besök till en montessoriförskola kan du knappast låta bli att fascineras av den aktivitet som råder. Här får du se barn som bakar, putsar skor, dukar bord eller ägnar sig åt andra praktiska sysselsättningar.

Barn som med hjälp av pärlor i olika färger, träkuber och stavar sätter sig in i matematikens grunder. Kanske förvånar det dig att en 3-åring med största koncentration lägger pussel med världsdelarna som bitar. Eller att en 4-åring med största iver tränar sig i konsten att skriva.

Och kanske tycker du att det är konstigt att en 5-åring pratar om trianglar, cirklar och parallellogram som det mest självklara ting. Montessoriförskolan rymmer mängder av spännande saker. Genom lek och stimulans får barnen utlopp för sin fantasi och svar på sina många nyfikna frågor.

Genom att inte i tid och otid hjälpa barnen, utan låta dem fritt experimentera, känna sig fram och öva inom olika områden, har man undanröjt alla de hinder, som vi vuxna normalt ställer i vägen för barnens naturliga utveckling.

Så vad du ser i montessoriförskolan är helt enkelt prov på vad som händer, när man i rätt miljö och med rätt stimulans tar vara på barnens inneboende resurser. Du ser prov på att barn både vill och kan betydligt mer än vi vuxna tror. Och att barn måste få stimulans inom alla områden för att kunna utveckla hela sin personlighet.

Upp

En pedagogik i tiden

Pedagogiken bygger på respekt för allt levande.
"När man tjänar barnet tjänar man livet", sa Maria Montessori. En annan av grundtankarna är hjälp till självhjälp, uppmuntran till initiativ och aktivt tänkande som utvecklar barnets tro på sig själv och sin egen förmåga.

Barnens nyfikenhet, upptäckarglädje och spontana lust att lära följer ett visst utvecklingsmönster och tillvaratas vid rätt tidpunkt genom att läraren observerar och presenterar en lämplig aktivitet eller arbetsuppgift. För att kunna möta barnens behov utvecklade Maria Montessori ett arbetsmaterial som är anpassat till de olika intresse-perioderna, de så kallade "sensitiva" perioderna.

Montessoriverksamheten har en väl förberedd och anpassad miljö för barnens behov och storlek. Läraren fungerar som en länk mellan barnet och miljön. Ett väl genomtänkt, tilltalande och stimulerande arbets- material konkretiserar abstrakta begrepp. Man går från helhet till detaljer, från historia till nutid.

"Hjälp mig att hjälpa mig själv"

En Montessori-grundtanke är att ingen kan lära någon annan något. Varje individ behöver hjälp för att kunna lära sig, men själva inlärningen måste var och en klara på egen hand - "hjälp mig att hjälpa mig själv".

I en montessorigrupp är lärarens uppgift därför inte i första hand att förmedla kunskap. Snarare att observera barnen och att vara lyhörd och uppmärksam på varje barns utveckling. Och att ge den stimulans som svarar mot varje barns mognad och intresse. Läraren berättar, beskriver, orienterar, klarlägger. Visar var kunskap finns att hämta och visar hur materielen ska användas för att ge meningsfull träning. Sedan gäller det att låta barnet arbeta självständigt med sin uppgift.

All onödig hjälp är ett hinder i barnets utveckling.

Upp

Montessorimaterial - en god hjälp i inlärningen

För att kunna möta barns behov av stimulans och aktivitet utvecklade Maria Montessori arbetsmateriel för alla tänkbara intresseriktningar och mognadsstadier. Materialet är inte det viktigaste i pedagogiken men det är en god hjälp på vägen.

I ett montessorirum finns materiel både för praktiska, intellektuella och sinnestränande övningar. Alltifrån skokräm och putstrasor till sinnrikt materiel, som tränar logiskt och matematiskt tänkande. Materiel som övar upp skrivförmåga, språk/ordkänsla och grammatik. Men också saker som låter barnen träna syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Montessoris idé om inlärning handlar om att gå från det konkreta till det abstrakta.

Matematikmaterialet, till exempel, visar klart och tydligt hur och varför man mäter och räknar på ett visst sätt. När ett barn väl förstått matematikens uppbyggnad, är det dags att lämna materialet och lösa abstrakta problem utan hjälpmedel. Så gott som allt intellektuellt materiel fyller flera funktioner. Samtidigt som man tränar matematiska storheter, övar man upp känslan för skillnaden mellan dem, och förmågan att handla och tänka praktiskt. De flesta materiel är också självrättande.

Barnen får uppleva tillfredsställelsen att själva se att de lyckats med en uppgift.

Upp

...och en god hjälp i uppfostran

Allt materiel finns bara i ett exemplar. Barnen har ansvar för att de olika sakerna inte skadas i onödan. Slit-och-släng-tanken är bannlyst i en montessorigrupp. Allt materiel har sin särskilda plats i rummet. Den som använt ett materiel har ansvar för att det snyggt och prydligt hamnar på sin rätta plats igen.

Barnen får lära sig att ta hänsyn till varandra. Är ett visst arbetsmateriel upptaget får man vänta på sin tur eller komma överens om att samarbeta. Det är lika viktigt att lära hur man behandlar en kamrat som att handskas med sitt matematiska sinne.

Vuxna är viktiga som förebilder och påverkar barns förståelse och respekt för varandra. Läraren uppmuntrar och stärker barnets medkänsla.

Upp

Aktiva barn

Förskolan ÖM:s montessoriverksamhet följer aktuella läroplaner för förskolan, för närvarande Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010.

Förskolebarnen tar del i skötsel av miljön, dammar, städar, tvättar, dukar, vårdar blommor med mera. Under förmiddagen arbetar barnen med allt från att koka te eller bada dockan till multiplikationstabellen och jordens ursprung beroende på intresse och lust.

Gemensamma samlingar, sagor, sång och musik från olika länder, rörelselekar och mycket skapande verksamhet utvecklar samspelet och kreativiteten. Barnet övar praktiskt till exempel hälla, plocka, knäppa, putsa och med sinnena, exempelvis känna, lukta, smaka, höra och se likheter, olikheter och samband.

Med detta som grund lär sig barnet så småningom att läsa, skriva och räkna. Barnet har en otrolig inlärningsförmåga före sju års ålder som med denna pedagogik blir tillfredsställd.

Upp