Maria Montessori upptäckte:

- Att inlärning går lättast om den utgår från barnets eget utvecklingsstadium.

- Att barnets spontana lust för arbete bäst tas tillvara genom att låta dess eget intresse vara motiv nog för att söka kunskap.

- Att barn har en avundsvärd förmåga att koncentrera sig på en intressant uppgift.

- Att barn som vill lära sig något nytt upprepar en övning om och om igen.

Frihet att välja

Frihet att välja aktivitet och möjlighet att arbeta ostört i sin egen takt blev två av grundpelarna i Maria Montessoris pedagogik. När barn med liv och lust får ägna sig åt just det ämne, som för tillfället intresserar dem mest, ökar koncentrationen och förmågan att fokusera. Hon såg också att när barn får arbeta i sin egen takt minskar risken för konkurrens och tävlingsmentalitet.

 

klossar.jpgMontessoriförskolan - en spännande och stimulerande miljö

Den som besöker en montessoriförskola blir ofta förvånad över hur mycket barnen klarar av på egen hand. Här litar pedagogerna på barnens inneboende förmåga och de tillåts utföra många sysslor utan att vuxna är där och hjälper till eller lägger sig i. Barnen kan tidigt göra praktiska sysslor som mala kaffe, koka te, baka, sy eller hänga tvätt. Men även teoretiska ämnen hanteras på samma sätt.

Matematikens grunder tränas naturligt i konkreta former med klossar, pärlor eller kuber. Det barn som intresserar sig för bokstäver tillåts prova och experimentera med skrivandet. Material och språk leder naturligt in barnen i kunskapsområden som brukar vara förbehållna skolbarn.

Genom att inte i tid och otid hjälpa barnen, utan låta dem fritt experimentera, känna sig fram och öva inom olika områden, har man undanröjt alla de hinder som vi vuxna ofta ställer i vägen för barnens naturliga utveckling.

Så vad du ser i montessoriförskolan är helt enkelt prov på vad som händer när man i rätt miljö och med rätt stimulans tar vara på barnens inneboende resurser. Du ser prov på att barn både vill och kan betydligt mer än vad vi vuxna tror. Inom montessoripedagogiken är vi övertygade om att barn måste få stimulans inom alla områden för att kunna utveckla hela sin personlighet.

 

En pedagogik i tiden

Hjälp till självhjälp, uppmuntran till initiativ och aktivt tänkande som utvecklar barnets tro på sig själv och sin egen förmåga är andra viktiga grundtankar inom pedagogiken.

Barnens nyfikenhet, upptäckarglädje och spontana lust att lära följer ett visst utvecklingsmönster och tillvaratas vid rätt tidpunkt genom att läraren observerar och presenterar en lämplig aktivitet eller arbetsuppgift. För att kunna möta barnens behov utvecklade Maria Montessori ett arbetsmaterial som är anpassat till de olika intresseperioderna, de så kallade "sensitiva" perioderna.

Montessoriverksamheten har en väl förberedd och anpassad miljö för barnens behov och ålder. Läraren fungerar som en länk mellan barnet och miljön. Ett väl genomtänkt, tilltalande och stimulerande arbetsmaterial konkretiserar abstrakta begrepp. Man går från helhet till detaljer, från historia till nutid.

 

"Hjälp mig att hjälpa mig själv"

En grundtanke inom montessori är att ingen kan lära någon annan något. Varje individ behöver hjälp för att kunna lära sig, men själva inlärningen måste var och en klara på egen hand - "hjälp mig att hjälpa mig själv".

Pedagogens uppgift är därför inte i första hand att förmedla kunskap utan snarare att observera barnen och att vara lyhörd för och uppmärksam på varje barns individuella utveckling. Pedagogens uppgift är att erbjuda adekvat stimulans utifrån varje barns mognad och intresse. Genom att berätta, beskriva, orientera och klarlägga, visar pedagogen var kunskap finns att hämta och hur materielen används. All onödig hjälp är ett hinder i barnets utveckling.

 

Montessorimaterial - en god hjälp i inlärningen

För att kunna möta barns behov av stimulans och aktivitet utvecklade Maria Montessori arbetsmaterial för alla tänkbara intresseriktningar och mognadsstadier. Materialet är inte det viktigaste i pedagogiken men det är en god hjälp på vägen.

I ett montessoriklassrum finns material för praktiska och teoretiska övningar samt material ämnat för att utmana och stimulera barnets sinnen. Här blir tanken att vi går från det konkreta till det abstrakta tydlig i exempelvis materialet för matematik. Det visar klart och tydligt hur och varför man mäter och räknar på ett visst sätt. När ett barn väl förstått matematikens uppbyggnad, är det dags att lämna materialet och lösa abstrakta problem utan hjälpmedel.

Så gott som allt teoretiskt material fyller flera funktioner. Samtidigt som man tränar matematiska storheter, övar man upp känslan för skillnaden mellan dem, och förmågan att handla och tänka praktiskt. De flesta material är också självrättande för att barnet skall kunna arbeta så självständigt som möjligt.

Barnen får uppleva tillfredsställelsen att själva se att de lyckats med en uppgift.

 

Hänsyn och respekt för kamrater och miljö

Allt material finns bara i ett exemplar. Barnen har ansvar för att de olika sakerna inte skadas i onödan. Materialen har sin särskilda plats i rummet. Den som har använt ett material har ansvar för att det snyggt och prydligt hamnar på sin rätta plats igen.

Barnen får lära sig att visa respekt och ta hänsyn till varandra. Om ett visst arbetsmaterial är upptaget får man vänta på sin tur eller komma överens om att samarbeta.

Vuxna är viktiga som förebilder och påverkar barns förståelse och respekt för varandra. Läraren uppmuntrar och stärker barnets medkänsla och empati.