Vår Pedagogik
Montessoriförskolan - en spännande och stimulerande miljö.
Hjälp till självhjälp, uppmuntran till initiativ och aktivt tänkande som utvecklar barnets tro på sig själv och sin egen förmåga är andra viktiga grundtankar inom pedagogiken.
”Hjälp mig att hjälpa mig själv”.
— M. Montessori
Barnens nyfikenhet, upptäckarglädje och spontana lust att lära följer ett visst utvecklingsmönster och tillvaratas vid rätt tidpunkt genom att läraren observerar och presenterar en lämplig aktivitet eller arbetsuppgift. För att kunna möta barnens behov utvecklade Maria Montessori ett arbetsmaterial som är anpassat till de olika intresseperioderna, de så kallade ”sensitiva” perioderna.
Montessoriverksamheten har en väl förberedd och anpassad miljö för barnens behov och ålder. Läraren fungerar som en länk mellan barnet och miljön. Ett väl genomtänkt, tilltalande och stimulerande arbetsmaterial konkretiserar abstrakta begrepp. Man går från helhet till detaljer, från historia till nutid.
En grundtanke inom montessori är att ingen kan lära någon annan något. Varje individ behöver hjälp för att kunna lära sig, men själva inlärningen måste var och en klara på egen hand.
Pedagogens uppgift är därför inte i första hand att förmedla kunskap utan snarare att observera barnen och att vara lyhörd för och uppmärksam på varje barns individuella utveckling. Pedagogens uppgift är att erbjuda adekvat stimulans utifrån varje barns mognad och intresse. Genom att berätta, beskriva, orientera och klarlägga, visar pedagogen var kunskap finns att hämta och hur materielen används. All onödig hjälp är ett hinder i barnets utveckling.
